Att visa upp sin samling kan göra på många sätt. Ta gärna en stund och titta på lite olika samlingsområden.

Det vanligaste sättet är att spara sina vykort i passande plastfickor. Ytterligare sätt är att ha plastfickor i A4 med plats olika antal med kort, oftast passar dessa in i en vanlig pärm. Lådor av olika slag, skokartonger, samt specialtillverkade vykortslådor. De lådorna kan innehålla xxxx vykort med plast fickor, sparar man utan fickor så går det i ca xxx stycken. 

Ett populärt sätt att visa och kunna sprida sin samling är att göra ett bildspel och lägga upp materialet på Youtube.

Ett exempel på visning av vykort Old Seaside Post Cards from yesterday's humour

Här kan du välja på andra exempel på montage av vykort

Var hittar jag info om vykortssamlandet

Söka på nätet det är vad man gör i dag. Litteratur, böcker, tidningar, samlarföreningar. Du kan gå med i en vykort - frimärksförening på din ort.

Hur gjorde man förr?

Populärt i början på 1900-talet var att man byte vykort med varandra. Man "Vyade" med varandra över hela Sverige. På den tiden var avstånden långa mellan städet och byar. Dagstidningar fanns inte alls. Vänner och släkt kan ha varit spridda i stora delar av landet. Det fanns en benägenhet att vilja se hur det såg ut där dom var bosatta. Vykorten, speciellt topografi och gratulationskort skickades kors och tvär i Sverige. Folk Vyade, som aldrig förr, mottagaren sparade oftast sina mottagna vykort i en låda. Vi besök och vid kaffebordet tag man gärna fram och visade sina bilder.

Vad var då och är nu populärast att samla på?

 Det är inte så lätt att rangordna det populäraste samlingsområdet. Topografi ligger i topp, sen följer att alternativ av samlingsområden. Nämnda utan inbördes ranking.Det i dag största samlingsområdet är topografi, hembygdssamlandet som ökar hela tiden.Sen lite aktuella område

• Topografi, hembygdssamlandet

• Signerade kort av konstnärer. Signerade vykort svenska konstnärer. Lite exempel på svenska artister.
• Fartyg/Båtar
• Vykortsförlag (Oftast kopplat med forskning)
• Järnvägar
• Bussar/Bilar
• Sociala motiv
• Kyrkor
• Städer, delar av en stad. Hornstull ett exempel på vykortssamling.
• Kändisar
• Kungligheter
• Man kan samla på allt. Skapa det eget samlingsområde som skulle vara intresant.

Ett populärt sätt att visa och kunna sprida sin samling är att göra ett bildspel och lägga upp materialet på Youtube.

Old Seaside Post Cards from yesterday's humour

Här kan du välja på andra exempel på montage av vykort

Hur och var hittar jag gamla vykort.

Det är många gånger inte så lätt. Det är ett sökande som är en del i samlandet. Att hitta ett kort som man inte har sett tidigare, Vem vet du kanske finner en fin bild av gatan där din mormor bodde.

Det är som jag säger "Bättre med ett vykort i Handen än 10 i skogen".

 Det är här som man måste vara lite av en detektiv. Leta med lupp och ljus och lyckta. Det är sorgligt att skicka vykort har nästan upphört. Likaså finns det inte någon som sparar på topografiska kort som var så vanligt förr. Dom gamla kortet från sekelskiftet är i dag ren kulturhistoria.

Var finns vykorten?

• Kan finnas hos gamla släktingar (om man har tur).
• Frimärksaffärer, om det finns några kvar.
• Gå med i lokal vykortsförening på orten.
• Vykortsauktioner. finns i Sverige och globalt över hela jorden.
• Internet
• Loppmarknader.
• Annonser i frimärks & vykortstidningar.
• Annonstavlor, annonsera själv.
• Sterbhus.
• Antikvitetsaffärer, kan vara svårt, kan vara dyra.
• Annonsera på anslagstavlor.

 Vad som kan vara bra att göra

När samlandet har börjat finns det en klar fördel att registrera dina vykort.Det som är lätt hänt är att man köper ett bra kort, och sen när man kommer hem upptäcker man att det finns redan. En helt klar onödig utgift. Har ett då funnits en lista på papper eller i din bärbara dator hade inte detta hänt. Hur och med vad skall man registrera sina vykort. 

Det finns olika databassystem, från gratis på nätet till hur mycket som helst. Populärt är Apache Open Office som är ett helt gratis program som innehåller massor med bra verktyg att använda.

Vad skall jag då registrera?

• Vykortets motiv med texten som står tryckt.
• Färg eller Svartvitt.
• Vykortets nummer om det finns.
• Förlag (Dom som har gjort vykortet).
• Förlag/Utgivare (t.ex. Svensson tobaksaffär i Jönköping).
• Format på kortet (Gamla, A4, övriga).
• Är kortet frankerat?
• Datum och poststämpel.
• Kortets kostnad

Så här kan det bli ibland.

Ibland kan samma kort finnas i olika upplagor. Färg, ton och texter kan variera fast det är samma motiv och bild som ligger bakom.

Bilderna nedan visar Stockholm, Ga, Riddarhuset och Riddarhustorget, 3 stycken  i olika färgnyanser.

Kung. Bibliotekets Vykortssamling

Vykortssamlandet är i dag en utbred hobby och även en angelägenhet för museer, främst dem med lokalhistoriska samlingar. Den största svenska samlingen finns på kungl. Biblioteket och beräknas omfatta cirka en halv miljon kort, som inkommit via tryckeriernas lagstadgade pliktleveranser. Nordiska museets samling har vuxit fram genom donationer och ansluter sig till museets etnologiska inriktning. En betydande samling finns även på Postmuseum, som vid flera tillfällen arrangerat utställningar med vykort. Mera sällan har vykortets estetiska kvaliteter uppmärksammats, men 18982 visade Moderna Museet författaren Urban Tornhamns samling färglitografiska vykort med ryska motiv från sekelskiftet, utgivna av Granbergs Konstindustri AB.

Ett omfattande, äldre bestånd i nationalbiblioteket samling utgörs av vykort i ljustryck med topografiska motiv från perioden omkring 1895-1915. Genren griper tillbaka på ett gammalt samlingsområde inom bibliotekets nuvarande enhet för kartor, bilder och musiktryck. I samband med den uppdelningen av arvet från Kungl. Biblioteket beslutades nämligen, att museet skulle ta hand om och fortsättningsvis samla de grafiska blad som kunde hänföras till ämnesområdet ”skön konst”, medan biblioteket skulle ansvara för den svenska grafiken, främst ur illustrationssynpunkt. Nationalbibliotekets samling av historiska planscher, porträtt och topografiska blad griper tillbaka på denna överenskommelse och vykorten, en drygt hundraårig grafisk produkt, kan betecknas som ett utskott på den sistnämnda grenen.

Vykortets historia på Kungl. Biblioteket kan delvis följas och tyder på att pliktleveranserna snart kommit igång. Nyligen upptäcktes en större portfölj med topografiska vykort i arkform från Granbergs förlag, levererade direkt från två olika tryckerier perioden 1897-1902. I riksbibliotekariens ämnesberättelse för år 1916 läser man, att förre förste bibliotekarien P. Beijer tagit sig an den stora samlingen av vykort, ”levererade från svenska tryckerier och av icke ringa intresse ur topografisk synpunkt”. Under året hade Beijer ordnat över 23 000 vykoret över olika orter och året därpå rapporterades, att hans frivilliga åtaganden snart var slutfört.

I ett förslag rörande om- och tillbyggnad av Kungl. Biblioteket från 1921 omnämns bland annat ”den i 70 lådor förvarande svenska vykortssamling”, omfattande cirka 50 000 kort. 1933 beskrev dåvarande förste amanuensen Carl Björklund den äldre vykortssamlingen som ett ”annex” till huvudsamlingen ”Svenska utsikter” och föreföll betrakta dess tillväxt som stagnerad. När bibliotekarien Anders hedvall 1957 inledde sin tjänstgöring, fann han just ett sjuttiotal på varandra staplade kartonglådor med vykort som uppenbarligen inte rörts på länge. Kortens matta yta tydde på att de framställts genom tryckning och Hedvall upplyste om att de anlänt i form av stora kartor, som bokbinderier sedan skurit till separata kort. Samlingen befanns vid denna tid omfatta cirka 60 000 topografiska vykort, främst från 1900-talets två första decennier. Kort från perioden 1920-55 förekom mycket sparsamt, vilket Hedvall förklarade med hänvisning till det faktum att vykort fram till 1920-talet framställts genom tryckning och att man därefter övergått till kopiering av negativ, varvid korten inte längre betraktades som leveranspliktiga. En bevarad journal över pliktleveranser 1922-1947 tyder dock snarast på att inflödet efterhand kraftigt avtagit men inte helt upphört. Detta förhållande bör också kunna förklara diskrepansen mellan Hedvalls beräkningar av antalet accesserade kort och den tidigare uppgiften från 1921.

Hösten 1958 avrapporterade Hedvall uppordnandet av samlingen och på dåvarande riksbibliotekarie Uno Willers´förslag anordnades i december samma år en utställning med rubriken ”Vykort i Kungl. Biblioteket”. Materialet arrangerades i motivgrupper: gamla stockholmsvyer, bad- och brunnsliv, helg och söcken, natur, ur arbetarrörelsens historia samt reportage. Evenemanget väckte stort intresse och blev även startpunkt för ett aktivt insamlingsarbete. Från privata givare överlämnades cirka 7 000 kort, och sex ledande vykortsförlag åtog sig att fortsättningsvis leverera ett exemplar av varje publicerat vykort samt att eventuellt komplettera med bidrag ur sina arkiv.

Hedvall redovisade sina iakttagelser och synpunkter i ett par artiklar, och kungl. Bibliotekets årsberättelser från de närmast följande åren tyder på ett rikligt inflöde av vykort. Hedvalls efterträdare Ulla Ehrensvärd möttes av en annan situation och klagade 1967 över knappa, 1968 över uteblivna leveranser. 1972 inkom emellertid drygt 4 000 kort. De oregelbundna leveranserna har även senare varit ett mönster, som antagligen delvis berott på att leverantörerna föredragit att samla ihop större kvantiteter men också på en omstrukturering av vykortsbranschen med en allt större koncentration till ett fåtal företag.

1972 redovisade biblioteket en accession om drygt 70 000 vykort, huvudsakligen motsvarande en donation från Grafisk Konst AB. Samma år utkom Ulla Ehrensvärds Gamla vykort, en bok vars primärmaterial i stor utsträckning bygger på Kungl. Bibliotekets vykortssamling och som fortfarande är ett standardverk på området. I det följande görs ett försök att uppdatera presentationen av materialet, både utifrån egna studier och iakttagelser och med ledning av andra författares redovisade resultat.