På väg till Gröna Lund
Vår i luften, kulan i luften. Snart är det Valborg, Grönan öppnar, hurra!
Visst var längtan lång, tiden gick sakta på våren. Visst vi skulle till Gröna Lund, (Grönan) på premiären. Var mellan 12-14 år, hade inte så mycket pengar för besöket. Ett antal enkronor, några silver och kopparmynt. Grönan låg långt bort, och det värsta var att man var tvungen att passera Ringvägen och då kom man in på främmande mark. Nåja man överlevde det också, egentligen tog det inte så lång tid att gå till Slussen, för att komma till Djurgårdsfärjan.
När det fanns så lite pengar på fickan var, man tvunget att åka gratis med färjan. Det gick till så här, (borde vara preskriberat vid det här laget). Man tog en bättre begagnad 2 öring, hamrade lite på den så att det inte syntes 2 öre. När man klev ombord skull man lägga den pollett man inte hade i en bössa med lite fönster i. Man såg när polletten föll ner, och det var kontrollerat av en halvsovande vakt. Rak i ryggen gick man fram när det var lite trångt runt bössan och slängde ner 2 öringen, samtidigt som man knuffade till bössan. I 9 fall av tio fungerade det. Det kunde hända att han gormade till och såg två öringen. Svaret var givet, jag har inte lagt i den måste vara någon annan, jag har min pollett i fickan och skall betala nu. Viss fanns det en äkta pollett fall det skulle gå snett.
Hej och hå på färjan på väg över havet till Grönan.
Allmänna gränd i sikte, tar ett hårt tag i en lejdare, man vet inte hur det blir att angöra en bryggan. Den här gången gick det bra. Det fanns tre stycken entréer till Grönan. Två på Allmänna Gränd samt den äldsta på Långa gatan. Billigast var det att planka in, det fanns ett par ställen som var kända, det som jag minns var att man landade uppe och bakom gamla scenen och dansbanan.
Om vi går in vid den stora centren på Allmänna Gränd fanns gamla scenen rakt fram. Till höger fanns det en antal bås med olika attraktioner, pilkastning, dra i et snöre och vinn, kasta ner burkar och få en chokladask, kasta en boll i en plåthink, osv.
På den högra sidan var det en restaurang, och vidare framåt kom man fram till dansbanan, som inte var så intressant. Restaurangen bakom gamla scenen tror jag hette Lilla Hasselbacken. Till sist till höger om scen låg det en liten teater med mycket varierande innehåll.
I dags datum 2020-12-28 finns det ca. 98 vykort.
Alla vykort finns nu på Netstamps-Vykortsgalleri.
Gröna Lund – Ett svenskt nöjeslandskap genom tiderna
Inledning
Gröna Lund är en av Sveriges mest ikoniska nöjesparker, belägen på Djurgården i Stockholm. Sedan starten år 1883 har parken varit ett populärt utflyktsmål för både stockholmare och turister. Med sin unika blandning av spel, musik, teater och attraktioner har Gröna Lund spelat en betydande roll i Sveriges nöjeskultur. Denna uppsats syftar till att undersöka parkens historiska utveckling och hur den har anpassats till samtida publikens behov och önskemål.
Bakgrund och grundande
Gröna Lund grundades av James Schultheiss år 1883, som hyrde en tomt av kungliga Djurgårdsförvaltningen och satte upp ett litet nöjesfält (Gröna Lund, u.å.). Parken bestod till en början av enkla karuseller, spelstånd och mindre underhållningsnummer. Redan från start var målet att erbjuda stadsbefolkningen ett tillgängligt och prisvärt nöje.
Under början av 1900-talet växte Gröna Lund långsamt men stadigt. Intressant nog fanns det i över 50 år ett konkurrerande tivoli alldeles intill, kallat Nöjesfältet. Först år 1957 slogs dessa samman, vilket bidrog till parkens expansion (Stockholmskällan, 2020).
Nöjeslivet under 1900-talet
Gröna Lund speglade under lång tid samtidens nöjeskultur. Dansbanor var särskilt populära under 1940- och 50-talen, då dans ansågs vara en av de mest sociala och uppskattade fritidsaktiviteterna. Det fanns också varietéteatrar, där besökare kunde se på komiker, illusionister och akrobater. Dessa föreställningar drog stor publik och var ofta det huvudsakliga nöjet för många besökare (Nordiska museet, 2021).
Tivolispel – som bollkastning, lyckohjul och skjutbanor – var också en självklar del av upplevelsen och bidrog till parkens festliga atmosfär. Dessa nöjen tilltalade både barn och vuxna och låg till grund för parkens familjevänliga image.
Musikens betydelse
Gröna Lund är kanske mest känt för sina konserter. Redan på 1920-talet började man boka livemusik och på 1900-talets mitt utvecklades parken till en viktig musikscen. Genom åren har några av världens mest kända artister uppträtt här. Bland dessa märks Louis Armstrong (1933 och 1952), Jimi Hendrix (1967) och Bob Marley (1980) (Gröna Lund, u.å.).
Samtidigt har många svenska artister haft sina stora genombrott här, vilket gjort Grönan till en kulturscen av nationell betydelse. Musikprogrammet är idag en av parkens största publikmagneter.
Modernisering och nutid
Under 2000-talet har Gröna Lund utvecklats till en modern temapark med avancerad teknik och specialteman. Nya attraktioner som berg- och dalbanan Monster (2021) och slänggungan Eclipse visar att parken anpassar sig efter besökarnas ökade krav på adrenalinfyllda upplevelser (Liseberg & Gröna Lund, 2022).
Dessutom har parken infört säsongsevent som Halloween på Gröna Lund, där besökarna möts av spö

G1769 Gröna Lund, Bellmanshuset (även Bellmanhuset) är en byggnad på Långa Gatan 4 i Djurgårdsstaden på Djurgården i Stockholm. Huset uppfördes under 1750-talets slut och är i statlig ägo sedan 1991. Byggnaden är sedan 1935 ett lagskyddat byggnadsminne. Lagskyddet förnyades år 2005. Bellmanhuset ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk som hyr ut det till Gröna Lund.

En av huvudingångarna till Gröna Lund.

Gröna Lunds Tivoli, Berg och Dalbanan som den såg ut då. Skillnad mot idag med svindlande höjder och höga farter.

Gröna Lunds Tivoli, Dans in. En stillsam eftermiddagsdans. Så stilla, så vattenkammande herrar. Kaffe och kaka på borden.